Inuti mig
så är jag ensam
och orolig
finns ingen trygghet
någonstans

Lever kvar
i min barndom
ensamhetens land
torr öken
inget vatten

Kan inte flyga
fast i misären
fattigt
ensamt
kallt

Vaknar av
smärta
i magen
från barndomens
misär

Andas djupt
in i smärtan
som ett
svart hav
av förnekelse
av mig själv
det som är jag